Bra blogg

Här kommer det inom kort dyka upp en sajt som är till för dig som vill skapa en bra blogg. Förhoppningsvis kommer att hitta många nyttiga tips här. Som framgångsrik bloggare bör du kunna uttrycka dig väl i text, men också ha något intressant att berätta. Skriver du om något som intresserar många läsare har du kommit långt, men det kan också krävas att du aktivt marknadsför din blogg. Detta kan du göra genom att annonsera på andra bloggar webbplatser, byta länkar, eller sökmotoroptimera din blogg. Det sistnämnda innebär i korta drag att du gör bloggen så lättläst som möjligt för sökmotorer som Google.

De flesta bloggar som startas förblir små och okända personliga bloggar. Detta har nog ofta samband med att bloggarens intresse avtar. Slutar man blogga så slutar även folk i regel att besöka bloggen. Håller man intresset vid liv så har man alla chanser att utöka sin läsarskara. Räkna dock med att det kan gå ganska trögt till en början. Det kan dröja länge innan man slår igenom och därmed får en massa gratisreklam i form av länkar och omnämnanden på andra bloggar.

Är du seriös med ditt bloggande så ska du alltså se till att hålla intresset vid liv. Blogga inte om sådant som du är ointresserad av bara för att du tror att andra vill läsa det. Skriv om saker du brinner för, men som även andra tycker är intressant. Dessutom bör du skriva regelbundet. Det betyder inte att du måste spotta ur dig inlägg varje dag, utan med jämna mellanrum. Det är svårt att få återkommande läsare om du ena månaden skriver 20 inlägg för att de två nästkommande månaderna bara skriva ett inlägg. Läsarna uppskattar regelbundenhet.

En blogg är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg, där inläggen är ordnade så att det senaste inlägget oftast placeras högst upp på förstasidan.

De senaste åren har bloggar blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Technorati, som är en indexeringstjänst, har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattar att det i mars 2007 skapades omkring 120 000 bloggar varje dag. Två år senare, i april 2009, beräknas ca: 190 000 nya bloggar varje dag. Det blir med andra ord mer och mer vanligt med bloggar på webben.

Att begreppet blogg dök upp och blev accepterat berodde främst på att det ursprungliga begreppet webblogg lätt kan förväxlas med serverloggar. På en blogg behandlar varje inlägg ett visst ämne, och en blogg kan bestå av flera samarbetande bloggare. Vissa bloggar kan handla om flera olika ämnen, medan andra är fokuserar på ett särskilt ämne som diskuteras ur olika aspekter. Bloggarnas utseende varierar stort, från enkla punktlistor med länkar, till artikelreferat med kommentarer från bloggaren. Gemensamt för alla bloggar är att varje inlägg brukar ha en datumangivelse, med det senaste inlägget högst upp. Blogginläggen har ofta någon sorts nyhetskaraktär. Vanligtvis kan bloggens besökare lämna kommentarer kopplade till det aktuella inlägget, vilka visas under inlägget.

Ordet blogg medtogs i den trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket som utgavs år 2006.

Processorientering

Inledning

Syftet med denna PM är att undersöka hur processorientering kan användas för att beskriva och förändra organisationer och IT-system.

Mitt tillvägagångssätt har bestått av att leta information i kurslitteraturen, ”Processorientering – En grund för morgondagens organisationer” av Olof Rentzhog.

Frågeställningen jag använt mig av är: ”Processorientering – en managementfluga eller ett användbart koncept för att beskriva och förändra organisationer och IT-system?”

Bakgrund

Om inget annat anges är det Rentzhog (1998) som refereras.

Olof Rentzhog ställer i början av boken frågn om inte de nya namn på metoder inom processorientering bara är en modenyck för konsulter. Eller är det ett djupare behov av processfokusering inom organisationer.

Att fokusera på processerna inom en organiation innebär att man inte fokuserar lika mycket på det färdiga resultatet, utan ser de aktivitetskedjor som leder fram till ett resultat. Filosofin bakom processorientering är att processen skapar resultatet och därför bör man också fokusera på just denna.

Enligt Demings (1993) definition är en organisation som ett system, den är ”ett nätverk av oberoende komponenter som arbetar tillsammans för att klara av systemets mål”.

Fokusering på kärnprocessen innebär att processynsättet appliceras på en övergripande nivå i organisationen. Rentzhog ger följande exempel. ”Ett företag som ser kvalitetshantering- och logistikhantering som viktiga element skapar t.ex. gärna separata avdelningar för att fokusera på dessa delar.”

Nackdelen med detta är att det blir svårt att se hur organiastionen uppfyller det övergripande syftet. Han menar att en organisations syfte inte är att utföra marknadsföring och kvalitetsstyrning m.m. utan att tillfredställa kundernas verkliga behov. Kunderna tillfredställs genom de processer som skapar produkten vilket gör det viktigt att beskriva systemet utifrån ett processperspektiv. Ett fåtal kärnprocesser kan defineras på en övergripande nivå, dessa ska tillsammans uppfylla organisationens syfte.

TQM eller ”Total Quality Management” är ett kvalitetssynsätt där det centrala är att sätta kunderna i centrum. Kvalitet är en subjektiv egenskap som bestäms av kundernas uppfattningar av produkten. Det grundläggande syftet med TQM är att förbättra en organisations förmåga att förstå kundernas verkliga behov, både uttalade och outtalade.

Här ska man inte begränsa sig till att se kunderna som slutkonsumenter, kunderna är alla man vill skapa värde för. Dessa kan finnas både inom och utanför organisationen. Alla aktiviteter i företaheg har i princip interna kunder som förväntar sig en kvalitativ produkt.

Detta går tvärt emot de idéer som var mest populära fram till 1930-talet. Då var tanken att kvalitativa produkter skulle åstadkommas genom en omfattande slutkontroll. Nu vill man alltså öka kvaliteten genom styrning av varje process.

Att alltid basera sina beslut på fakta är en viktig egenskap att ha inom en organisation. Företag spenderar mycket tid och kraft på att diskutera vad man tror kunderna vill ha eller varför olika problem uppstår istället för att se till fakta. Att kunna förstå och använda sig av ett statistiskt synsätt är en nödvändig kunskap. Det gäller framförallt att ha förståelse för variation.

En annan hörnsten i TQM-filosofin är att ständigt arbeta med förbättringar. De traditionella tankarna om att uppnå optimala kvalitetsnivåer måste ersättas med en övertygelse om att möjligheten alltid finns att kunna tillfredställa kundernas verkliga behov.

För att lyckas med TQM kan dess strategier aldrig begränsas till ett fåtal experter inom företaget. Detta synsätt måste genomsyra människors beteende i hela organisationen. Tanken är att alla ska vara delaktiga. Målet är att få alla anställda att sätta kunderna i centrum, sträva efter ständiga förbättringar, arbeta med sina processer och att basera besluten på fakta.

Företagsledningen måste visa ett tydligt engagemang för kvalitets-utvecklingsarbete, annars kommer kvalitetssynsättet aldrig genomsyra hela organisationen.

Diskussion

Det känns lätt att hålla med om mycket av det Rentzhog tar upp i boken. Jag tycker det verkar vara en bra tanke att fokusera mest på de processer som leder fram till resultatet. Det är ju i själva processerna nödvändiga förändringar kan göras, och det verkar vara enklast att göra dessa förändringar just där. Självklart måste man också se till det önskade resultatet för att kunna styra vad de olika processerna ska göra. Jag tror också precis som Rentzhog att det är viktigt att fokusera på kärnprocesser om att detta arbete får aktivt stöd från organisationens ledning. Det räcker antagligen inte långt med fina ord, för att uppnå en bra processorientering krävs att alla är med, speciellt företagsledningen.

Jag beskrev också kvalitetssynsättet (TQM) och hur detta fungerar ihop med processorientering. Självklart är det viktigt för många företag att sätta kvalitetsarbetet främst. Genom hög kvalitet bygger man förtroende och varumärke.

Det finns dock de företag som accepterar en lägre kvalitet, och konkurrerar med priset på varorna istället. Det är möjligt att det fungerar bra eftersom kunderna ofta är medvetna om detta, men prioriterar lågt pris framför kvalitet. Jag tänker i första hand på billiga märken av livsmedel. Det smakar oftast inte lika bra men om kunderna tycker att det är viktigare med lågt pris än smak så kommer de kunna fortsätta med sin strategi. Dessa företags varumärken har givetvis inte så hög status, men det verkar inte bekymra dem då det inte är ett lika stort mål för dem att bygga varumärke.

Min uppfattning är lite splittrad när det gäller kvalitetssynsättet. Självklart skulle jag vilja vara stolt över mitt varumärke och mina produkter om jag drev ett företag.

Jag tycker TQM:s filosofi om att garantera kvaliteten i varje process är ett mycket bättre sätt än det tidigare tankesättet som nämndes i boken. Att göra noggranna slutkontroller garanterar självklart också kvaliteten på produkterna. Det känns dock väldigt slösaktigt att fortsätta med samma bristfälliga tillverkningsprocesser när man med facit i hand vet att kanske 20% av produkterna måste kasseras p.g.a dålig kvalitet. Då är det bättre att undvika dessa genom förbättrade processer.

Det är nog inte omöjligt att någon form av slutkontroll behövs trots att processerna har förbättrats och ständigt gör det. Först när man med fakta kan visa att 5% av produkterna är dåliga kan en slutkontroll avskaffas. De dåliga produkter som säljs kan i så fall lätt tas tillbaka för lagning eller byte.

”Kunden i centrum”-tanken inom TQM är fin, men av egen erfarenhet blir den lätt uttjatad bland vanliga anställda. Detta beror nog delvis på brister hos företagsledningen att föra fram tanken. Jag tror dock inte hela ansvaret kan läggas på företagsledningen, många anställda vill inte ta till sig nya sätt att arbeta, utan tycker att förändringar bara medför extra arbete. Jag kan nog lite fördomsfullt säga att detta främst gäller den äldre delen av medarbetarna. Jag tror också det är viktigt att kunna se helheten och inte bara se just den process, avdelning eller arbetsgrupp där man själv jobbar. De sista raderna kan ses som mitt komplement till citatet om kvalitetssynsättet i slutet av bakgrunden.